Här vaktar jag!

Igårkväll kunde jag inte somna för hjärnan var full av lingvistiska termer som jag frenetiskt matat mig själv med. Istället låg jag och funderade på hur otroligt jäkla kul det var när Krilleman och jag satt en bild på Christer Ulfbåge på vår ytterdörr, med texten: "Här vaktar jag" ovanför. Det kanske var det roligaste jag gjort i hela mitt liv. Vet inte varför jag började tänka på det igår. Började fundera om jag var roligare förr, när jag var yngre. Sådana humoriska snilleblixtar kommer inte lika lätt nu. Å andra sidan var vi ju två då, som långsamt jobbade fram detta Ulfbåge-skämt. Och kanske var det inte ens roligt, kanske var det bara vi som gått ner oss alldeles för mycket i Christer Ulfbåge. Nej! Vem försöker jag lura!? Det var ofantligt kul, för alla.
Jag behöver en sidekick, eller sidekicka åt någon annan.

One down, two to go. Den första, och förmodligen lättaste, tentan är avklarad och glömd. Man ska inte ta ut någon i förskott, men jag har svårt att tro att jag inte kommer passera kravgränsen, vad nu den är. Jag dominerade! Likt Henke Larsson. Jag bara gled in och spydde ut mina kunskaper. En barnlek.
Sedan gick jag hem och åt, vidare på gymmet, nu är jag här, ska gå och handla, och sedan går jag vidare med nästa ämne efter middagen.

Dagens låt: Björn Afzelius - Sådan Herre. Såg ni Minnenas Television i fredags, med Afzelius live från Hofdala Slott 1989? Det var helt fantastiskt. Vilken man han var! Vilka texter, vilken röst, vilken skjorta! Om han ändå fick leva idag. Vi hade behövt honom. Dra hem lite Björn ikväll och ta det lugnt, betrakta livet och skit i resten, det hade jag gjort.