Gömd i ett ögonblick
Kom just från "studentbio". Ett konstsällskap av något slag visar film varje måndag, i "The Jonathan Swift Theater". Mäktigt namn. Coolare än "Hörsal E" i humanisthuset. Borde bytas till "Hjalmar Söderberg-salen", eller "Sara Lidman-rummet." Iallafall, filmarna är förstås lite alternativa, aningen pretentiösa, gärna på franska, och kanske inte vad Paul McClark ser när han kommer hem efter ett tiotimmarspass på parkeringen. Vi befinner ju oss på ett universitetet, och här härskar kultursnobberiet. Och det är väl inget fel i det.
Filmen som visades idag heter Caché. "Gömd" tror jag det ska betyda. Jag sitter här ganska skakad, och sådär skönt distansierad som man blir efter en bra film. Den liksom håller sig kvar en stund, och allt man ser, ser man genom huvudpersonens ögon. Skulle behöva någon att diskutera den med. Skriver lite istället. Lite om allt möjligt. Men visst, se filmen om ni får chansen. Den var stillsam och stark, inga höga ljud och ingen musik, och inga snabba ryck med kameran. När det väl händer något i en film med denna långsamma stil, blir effekten desto större. Och jävlar vad det small till när det väl small! Helt utan förvarning. Han bara skar halsen av sig, simsalabim, sen var det bra med det. Explosiv minimalism väljer jag att kalla det.
Det var en Kobra-film kan man säga. Kristofer Lundström hade nöjt gnuggat sin stora mustasch.
Sverige - Spanien 2-0. Kan var säga som min gamle chef Paul: Nice one! Måste ha varit en kul match att se. Själv gick jag på den närmaste pub och såg Cypern - Irland. Det var mindre kul. Blev ganska tyst när Cypern gjorde 5-2. En av gubbarna vid baren muttrade ironiskt: "I think we have them now." Sen beställde han in en till Guinness. ´
Irlands landslag är i kris. Regeringen likaså. "Statsministern" sägs ha tagit emot gåvor/lån/mutor för typ 12 år sedan. Jag har ingen åsikt i frågan.
Hur går det för Bildt förresten?
Har lagt märke till att här, som på Umeå universitet, har även toaletterna rumsnummer. Skulle det inte vara kul om man en vacker dag, när man letade efter rätt rum för sin föreläsning, fann att det var en toalett? Vore inte det lustigt? Jag skrattar iallafall. "Dagens lingvistikseminarium kommer hållas på handikapptoaletten i samhällsvetarhuset." Haha! Vilken grej! Någon schemaläggare måste ju ha spelat det sprattet. Annars är de dumma.
Vi har börjat ha gruppredovisningar nu. Trevligt. De fyra slöjdlärarna som körde sin presentation idag höll riktigt hög klass. Även om de ibland råkade använda ord som "dickhead" vilket inte riktigt föll läraren i smaken. Men de var duktiga och kändes verkligen naturliga i sin roll framför en klass. Jag blev nästan lite nervös.
Det är kväll i biblioteket och natt utanför panoramafönstret. Fortfarande tyst. Någon skrattar. Någon hostar. Jag fryser om ena foten och försöker sitta på den, men det gör ont i knävecket.
Den irländska majonnäsen Hellman's är så jäkla god att det inte finns ord att beskriva den. Och jag som inte ens gillar majonnäs. Men denna skit kan pigga upp vilken maträtt som helst. Just put some mayo in there, är lösningen på all smaklös och torr mat. Mat-Tina borde ersättas med en burk Hellman's. "Njae Tina," säger producenterna, "vi provade den här majonnäsen och ja, efter det känns du ganska överflödig. Du kan ta dit pick och pack och sticka tillbaka till Småland."
Dagens låt är: Slagsmålsklubben - Rakade Ögonbryn Skall Det Vara.
Klubben kan fortfarande den bästa spelning jag sett i år. Även fast jag bara såg halva. Men vilken energi, vilken glädje, och vilka sköna nördar.
Kathryn i huset har bifogat sina DVD-filmer till Aarons samling. Hon hade mest skräp, förutom Extras. Ricky Gervais är ett sabla geni. Allt han tar i blir guld. Man skrattar men tårarna i halsen för karaktärerna är så djupt tragiska men allt är gjort med sådan humoristiskt pricksäkerhet att man blir rädd. Och avsnitten håller perfekt måltidslängd. Man hinner precis äta sin majonnästallrik, sedan är det slut.
Nu ska jag gå igenom Elm Park i mörkret. Försöker inte tänka på det, men söker man på "Stab City" på Wikipedia så...ja, prova själva.
God natt!
Mikael.
Filmen som visades idag heter Caché. "Gömd" tror jag det ska betyda. Jag sitter här ganska skakad, och sådär skönt distansierad som man blir efter en bra film. Den liksom håller sig kvar en stund, och allt man ser, ser man genom huvudpersonens ögon. Skulle behöva någon att diskutera den med. Skriver lite istället. Lite om allt möjligt. Men visst, se filmen om ni får chansen. Den var stillsam och stark, inga höga ljud och ingen musik, och inga snabba ryck med kameran. När det väl händer något i en film med denna långsamma stil, blir effekten desto större. Och jävlar vad det small till när det väl small! Helt utan förvarning. Han bara skar halsen av sig, simsalabim, sen var det bra med det. Explosiv minimalism väljer jag att kalla det.
Det var en Kobra-film kan man säga. Kristofer Lundström hade nöjt gnuggat sin stora mustasch.
Sverige - Spanien 2-0. Kan var säga som min gamle chef Paul: Nice one! Måste ha varit en kul match att se. Själv gick jag på den närmaste pub och såg Cypern - Irland. Det var mindre kul. Blev ganska tyst när Cypern gjorde 5-2. En av gubbarna vid baren muttrade ironiskt: "I think we have them now." Sen beställde han in en till Guinness. ´
Irlands landslag är i kris. Regeringen likaså. "Statsministern" sägs ha tagit emot gåvor/lån/mutor för typ 12 år sedan. Jag har ingen åsikt i frågan.
Hur går det för Bildt förresten?
Har lagt märke till att här, som på Umeå universitet, har även toaletterna rumsnummer. Skulle det inte vara kul om man en vacker dag, när man letade efter rätt rum för sin föreläsning, fann att det var en toalett? Vore inte det lustigt? Jag skrattar iallafall. "Dagens lingvistikseminarium kommer hållas på handikapptoaletten i samhällsvetarhuset." Haha! Vilken grej! Någon schemaläggare måste ju ha spelat det sprattet. Annars är de dumma.
Vi har börjat ha gruppredovisningar nu. Trevligt. De fyra slöjdlärarna som körde sin presentation idag höll riktigt hög klass. Även om de ibland råkade använda ord som "dickhead" vilket inte riktigt föll läraren i smaken. Men de var duktiga och kändes verkligen naturliga i sin roll framför en klass. Jag blev nästan lite nervös.
Det är kväll i biblioteket och natt utanför panoramafönstret. Fortfarande tyst. Någon skrattar. Någon hostar. Jag fryser om ena foten och försöker sitta på den, men det gör ont i knävecket.
Den irländska majonnäsen Hellman's är så jäkla god att det inte finns ord att beskriva den. Och jag som inte ens gillar majonnäs. Men denna skit kan pigga upp vilken maträtt som helst. Just put some mayo in there, är lösningen på all smaklös och torr mat. Mat-Tina borde ersättas med en burk Hellman's. "Njae Tina," säger producenterna, "vi provade den här majonnäsen och ja, efter det känns du ganska överflödig. Du kan ta dit pick och pack och sticka tillbaka till Småland."
Dagens låt är: Slagsmålsklubben - Rakade Ögonbryn Skall Det Vara.
Klubben kan fortfarande den bästa spelning jag sett i år. Även fast jag bara såg halva. Men vilken energi, vilken glädje, och vilka sköna nördar.
Kathryn i huset har bifogat sina DVD-filmer till Aarons samling. Hon hade mest skräp, förutom Extras. Ricky Gervais är ett sabla geni. Allt han tar i blir guld. Man skrattar men tårarna i halsen för karaktärerna är så djupt tragiska men allt är gjort med sådan humoristiskt pricksäkerhet att man blir rädd. Och avsnitten håller perfekt måltidslängd. Man hinner precis äta sin majonnästallrik, sedan är det slut.
Nu ska jag gå igenom Elm Park i mörkret. Försöker inte tänka på det, men söker man på "Stab City" på Wikipedia så...ja, prova själva.
God natt!
Mikael.
posted by Mikael at 20:58
0 Comments:
Post a Comment
<< Home